Denna uppsats är kvalitativ och behandlar hur den utökade vårdgarantin implementeras i Uppsala Läns Landsting. Med hjälp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som påverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vårdköerna genom rationalisering och effektivisering men även till att påverka organisationens omgivning så att befolkningen får en mer positiv uppfattning om sjukvården. Våra slutsatser är att den utökade vårdgarantin är en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen påverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhållande till dess omgivning..

This essay describes how Örebro läns landsting operate concerning the delegation of work environment tasks in their organization. In the essay we review present law, with the focus on the delegation of work environment tasks. The purpose is to see if Örebro läns landsting are following the law in a correct way.Through interviews with people responsible for the work environment, and representatives for the workers in these questions, we could see how Örebro läns landsting were fulfilling there obligations in the role of employer. The result described how they were motivated and how they systematically worked with work environment issues. However, we could also see that the structure of the division of work environment tasks were inadequate.

Syftet med detta examensarbete var att skapa en lägesbild över säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott säkerhetsklimat. De frågeställningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur är det allmänna säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att ledningen förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att den arbetsgrupp de tillhör förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Är det någon skillnad gällande uppfattningen av säkerhetsarbetet inom Norrbottens läns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkätundersökning med 127 anställda och enkätinstrumentet som användes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att säkerhetsklimatnivån var relativt hög inom Norrbottens läns landsting. Säkerheten prioriterades av chefer likväl som av medarbetare.

Syfte: Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. Metod: Patientdata tillhörande patientgruppen (n = 193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (n = 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen.

Syftet med studien var att undersöka hur samarbetet för individer med samsjuklighet ser ut mellan kommun och landsting samt hur möjligheterna ser ut till samordnad vård och behandling. Frågeställningarna var att ta reda på hur samarbetet ser ut mellan kommun och landsting gällande individer med samsjuklighet samt vilka tillvägagångssätt som finns för att förbättra samordnad vård och behandling mellan kommun och landsting. Studien genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten var Fridolfs (2004) fyra motiv till ett bra samarbete. Utifrån det hermeneutiska synsättet tolkades intervjuerna inför resultatet med hjälp av innehållsanalys.

Denna studie undersökte samarbetet mellan landsting och Socialtjänst gällande unga vuxna mellan 18 till 25 som brukar "nya drogtyper" i Gävles lokalsamhälle. En kvalitativ metod har tillämpats med semisstrukturerade intervjuer med fem professionella inom kommun och landsting för att få en djupgående förståelse för intervjupersonernas unika upplevelser av det rådande ämnet. Intervjumaterialet analyserades utifrån det teoretiska perspektivet organisationskultur. Studien visade på att samarbetet mellan Psykiatri och Socialtjänst är problematisk och enligt intervjupersonerna kan det bero på de attityder och synsätt som finns hos de två huvudmännen. Samtliga deltagare redovisade att ytterligare samarbete krävs för att möta problematiken men det finns oklarheter i vem som skall ta ansvaret..

Enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614) ska alla kommuner och landsting redovisa sina pensionsa?taganden enligt blandmodellen, vilket betyder att pensionsfo?rma?ner intja?nade fo?re 1998 redovisas som en ansvarsfo?rbindelse utanfo?r balansra?kningen. Detta sa?tt att redovisa har kritiserats och ansetts strida mot god redovisningssed. Tre landsting har valt att fra?nga? lagen och anva?nda sig av fullfonderingsmodellen, vilket inneba?r att hela pensionsskulden redovisas i balansra?kningen.Uppsatsens syfte a?r att underso?ka varfo?r vissa landsting va?ljer att fra?nga? ra?dande lagstiftning och regelverk ga?llande pensionsredovisningen.

I denna uppsats undersöker författarna orsaker till och konsekvenser av beställar- utförarmodellernas införande genom att undersöka tre landsting och deras styrmodeller. Den teoretiska utgångspunkten hämtas från diskursanalysen, med bas i Laclau, Mouffes och Faircloughs diskursteori, samt principal- agentteorin. Med dessa verktyg utkristalliseras de element som kringgärdar beställar- utförarmodellen och intervjuresultat används för att se hur stort genomslag dessa har fått i undersökta landsting. Resultatet blir en identifikation av demokrati och effektivitet som centrala mål för modellens införande. Alltfler landsting har på senare tid modifierat beställar- utförarmodellen mot en kongruens mellan demokrati och effektivitet.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermåliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstår då cykeltrafikens förutsättningar förändras. Frågeställningen preciserade syftet genom att avgränsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara på min frågeställning valde jag att undersöka två välanvända platser där cykelvägar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanställde ett protokoll utifrån TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & Vägverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende på kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvämhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag även en observation på var plats där jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken är den del av arbetet som i högst grad svarar på min frågeställning. Resultatet visar att det uppstår konflikter på de två undersökta platserna och att dessa kan härledas till den fysiska miljöns utformning.

Uppsala nya KonstmuseumEtt nytt konstmuseum i Uppsala, en ny knutpunkt för konst i alla dess former. En rektangel klädd i stora guldfärgade och glänsande fasadplåtar. Sju våningar för konst som erbjuder besökarna en vandring upp över stadens siluett. En plats där människor lätt kan slinka in och ta del av den konst som finns i Uppsala. Besökarna kommer inte bara bjudas på spännande konst, det kommer också att bjudas på nya perspektiv av Uppsala.Det nya museet är en kvadratisk byggnad med yttermåtten 24x24 meter och sträcker sig ca 30 meter upp över marken.

Denna studie fokuserade på samverkan inom landstingets beroendeenhet och kommunens socialtjänst missbruksavdelningen. Syftet med studien var att belysa praktikers rfarenheter av samverkan, avseende patienter/klienter med missbruk/beroende problematik.Metodvalet var kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarks teori om samverkan och tre primära samverkansbegrepp;organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visade att praktiker som deltagit i studien upplever att samverkan inom landsting och kommun fungerar bra och framhåller vissa faktorer som kan underlätta samverkan samt vissa faktorer som kan försvåra samverkan. Faktorer som underlättar samverkan är bland annat en god kommunikation, regelbundna möten.

The County Administrative Board is an authority with big variations in their work. The fact that the County Administrative Board work with so many different issues makes it difficult for the general public to get an insight in what they do and what kind of archival material they create. This handbook is made to illustrate what the County Administrative Board do and how you can find your way to the archives and its documents, both as an employ and as a public visitor.The Handbook begins with a historical overview of the County Administrative Board, from the 17th century to today, with focus on the County Administrative Board of Uppsala. As the Handbook is made for both employees and for the general public several ways to enter the archives are described.Since the employees at the County Administrative Board of Uppsala have access to the archives them self the Handbook also provides detailed descriptions about how to find the way to the records. These descriptions both explains the way to archives organized in dossier and archives organized in chronological order, both provided at County Administrative Board of Uppsala.All the records that the County Administrative Board of Uppsala has generated though the years are not available in the building of the County Administrative Board but at The National Archive in Uppsala.

Arbetet är ett förslag till ett nytt konstmuseum i Uppsala. Förslaget delar upp det givna programmet för museet i en del med Uppsala Konstmuseums nuvarande samlingar och en utställningshall för temporära utställningar. De två utställningshallarna ligger på vardera sida av Fyrisån och binds samman av en gångbro. I anslutning till bron och de två entréerna ligger café, shop, restaurang och bibliotek. Arbetet har inneburit studier av omkringliggande stadsrum, dess färg och skala, av kommunikationen mellan museets olika delar och ljusföringen i utställningsrummen..

Syftet med studien är att undersöka hur samverkan ser ut mellan kommun och landsting vadavser personer som vårdas enligt lag (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) och skallpermitteras till hemkommunen. Studiens frågeställningar är: (1) Hur sker samverkan mellankommun och landsting innan permissionen verkställs?(2) Hur sker samverkan mellan kommun och landsting under tiden en person är permitterad?(3) Vilka möjligheter och hinder finns vad avser samverkan mellan kommun och landsting gällande personer som permitterats?Metodvalet är kvalitativt och författarna har genomfört fem intervjuer med nyckelpersonerinom landsting och samverkande kommuner. Den teoretiska utgångspunkten är Danermarkstre primära samverkansbegrepp: organisation, kunskap och regelverk. Resultatet visar attlandstinget har ansvar för vård och behandling och att kommunen har ansvar för boende ochsysselsättning.

Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren..